Sjukdom/skada/diagnos ;
Fenylketonuri (latin Phenylketonuria, PKU), Hyperfenylalaninemi,
Sjukdomen upptäcktes 1934 av den norske läkaren Asbjörn Fölling. Han
undersökte två syskon med svår utvecklingsstörning och kramper och
kunde fastställa att de utsöndrade s k fenylketoner i urinen. Dessa
fenylketoner är en ovanlig nedbrytningsprodukt av aminosyran
fenylalanin. PKU innebär ett fortskridande sjukdomstillstånd och
omfattande funktionshinder om behandling ej ges. Under 1950-talet påvisade Bickel
och medarbetare i England att det var möjligt att förebygga de svåra
skadorna på det centrala nervsystemet genom dietbehandling med låga
nivåer av fenylalanin. En förutsättning var att behandlingen inleddes
under de första levnadsveckorna.På 1960-talet utvecklade den amerikanske mikrobiologen Guthrie en enkel
metod för att undersöka blodprov från nyfödda barn för att tidigt
identifiera barn med PKU. Provtagning av samtliga nyfödda barn för PKU
inleddes i Sverige 1965.Förekomst
I Sverige identifieras 5 barn med PKU per år, eller 5 per 100 000
nyfödda barn. Totalt har man genom undersökningen av
nyfödda sedan 1965 upptäckt 150 barn med PKU. Det totala antalet
personer med PKU per miljon invånare i Sverige är inte
känt. Endast enstaka personer med rubbning i pterinomsättningen (se
under "orsak till sjukdomen/skadan") är kända i Sverige.Orsak till sjukdomen/skadan
Vid klassisk PKU resp hyperfenylalaninemi råder brist på enzymet
fenylalaninhydroxylas. Den växande individens nervsystem
är speciellt känsligt för en förhöjd nivå av fenylalanin. Det leder
till en hämning av transporten in i hjärnan av flera olika
aminosyror, vilket förhindrar en normal bildning av proteiner och
viktiga signalsubstanser i nervsystemet.Vid rubbningar i pterinomsättningen (pterin är ett ämne som kan
jämställas med ett enzym) är det inte bara
fenylalaninomsättningen som är skadad utan också bildningen av flera
olika signalsubstanser i det centrala nervsystemet.Ärftlighet
Sjukdomen är autosomalt recessivt ärftlig. Detta innebär att båda
föräldrarna är anlagsbärare. En förutsättning för att
sjukdomen skall bryta ut är att barnet har fått anlaget för sjukdom i
dubbel uppsättning. Risken för sjukt barn i en följande
graviditet (samma föräldrar) är 25 procent, dvs en ganska hög risk.
Genen för fenylalaninhydroxylas finns på kromosom nr 12.
Symtom
Vid klassisk PKU är barnen normalutvecklade vid födelsen. De uppvisar
inte några symtom förrän skadan i det centrala
nervsystemet är ett faktum, t ex vid ett halvt års ålder. Successivt
utsöndras ökande mängder av fenylketoner som leder till en
speciell lukt i urinen. Under det första levnadsåret blir det allt mer
uppenbart att barnet har en fortskridande
utvecklingsstörning. Svåra kramper tillkommer. Som ett uttryck för en
hämmad pigmentbildning blir obehandlade barn mera
ljushåriga än sina syskon.Obehandlade personer med PKU får en svår utvecklingsstörning ofta i
kombination med svårbehandlade kramper, ofta även
störande beteendeavvikelser. Dessa skador kan förebyggas genom tidigt
insatt dietbehandling.Personer med rubbningar i pterinomsättningen har betydligt allvarligare
skador i hjärnan och måste behandlas med en
kombination av diet och olika läkemedel. Behandlingen är också mindre
framgångsrik. Detta leder till att vissa av dessa
patienter får psykisk utvecklingsstörning trots tidig upptäckt och
behandling.Diagnostik
Rubbningar i fenylalaninomsättningen diagnostiseras idag genom ett
blodprov som tas på alla nyfödda barn efter 72 timmars
ålder och analyseras på halten av fenylalanin. I regel sker
provtagningen på BB. Vid tidig hemgång efter förlossning måste det
finnas lokala regler för när, hur och av vem denna provtagning skall
utföras. Det är viktigt att även barn till invandrare
genomgår PKU-screening för att vi så tidigt som möjligt skall kunna
erbjuda dietbehandling. Även om dessa barn är äldre och
har hunnit få vissa hjärnskador är det möjligt att förhindra att de
skadas ytterligare.När ett nyfött barn med misstänkt PKU upptäcks med hjälp av screening
ställs den definitiva diagnosen idag genom analys av
aminosyranivåer i blodet. I undersökningen ingår också studier av
pteriner i urinen. I speciella fall undersöks även genen för
fenylalaninhydroxylas.Behandling/åtgärder
Klassisk PKU (fenylalaninhydroxylasbrist) behandlas genom en diet där
tillförseln av fenylalanin begränsas. Denna aminosyra
tillförs i precis den kvantitet som behövs för att barnet skall växa
normalt utan att toxiska (giftiga) nivåer uppnås. Detta innebär
en mycket noggrann diet och fortlöpande kontroll av blodnivåer av
fenylalanin för att kontrollera att rätt mängd fenylalanin finns
i kosten. Speciella dietpreparat måste kombineras med naturliga
födoämnen för att få en balanserad tillförsel av andra
aminosyror, energi, mineraler, vitaminer m m. Dietbehandlingen är
mycket tidskrävande och kommer sannolikt att pågå under
hela livet.För kvinnor är det speciellt viktigt med dieten både före och under
graviditet. En mycket noggrann diet är nödvändig för att
undvika att fostret skadas av den gravida kvinnans förhöjda nivåer av
fenylalanin.En central funktion för personer med PKU är dietbehandling.
Följdaktligen är kvalificerad dietistmedverkan nödvändig. Det
fordras också specialkunskaper hos medverkande barnläkare,
laboratorieläkare, psykolog, kurator m fl. Dessa ingår i ett s k
PKU-team.Praktiska tips
Olika PKU-team i landet kan erbjuda stöd och praktiska tips. När det
gäller dieten finns sådana samlade i en kokbok för
PKU-familjer (se nedan). En viktig förmedlare av praktiska tips är
PKU-föreningen, där familjer även får stöd genom
kontakter med andra i motsvarande situation.Resurser på riks-/regionnivå
Vid 6 av landets 9 regionsjukhus finns idag mer eller mindre kompletta
PKU-team. Specialinriktade dietister och barnläkare är
centrala för verksamheten liksom samarbete med kuratorer, psykologer,
laboratorieläkare. Frågan om graviditetsövervakning
hos kvinnor med PKU har aktualiserats och ett nordiskt samarbete är
under utveckling.Resurspersoner
PKU-team finns idag vid barnklinikerna på Akademiska barnsjukhuset, 751
85 Uppsala; Universitetssjukhuset i Lund, 221 85
Lund; Universitetssjukhuset MAS, 205 02 Malmö; Barncentrum Nord, KS/St
Görans, 112 81 Stockholm; Norrlands
Universitetssjukhus, 901 85 Umeå och Östra Sjukhuset, 416 85 Göteborg.Screeningundersökning av blodprov från alla nyfödda barn sker vid
PKU-laboratoriet, Huddinge Universitetssjukhus, 141 86
Huddinge.
Källa; Socialstyrelsens kunskapsdatabas.